Föreningen Veikko och Lahja Hurstis barmhärtighetsarbete riktar sin verksamhet specifikt till studenter som är i behov av hjälp. De delar ut mat och kläder vid Helsingegatan 19 i Helsingfors den sista tisdagen i varje månad.
Pizza, ungskorv, ärtsoppa, yoghurt, knäckebröd, te, makaroni och tonfisk bjuds det på vid utdelningen. Ingen lyxmat precis, men bättre än inget, tycker de flesta. Maten har föreningen köpt själv, med undantag av yoghurten, som är en gåva från tillverkaren.
– Det är bättre så. Det finns en möjlighet för oss att av dagligvaruaffärer få mat vars bäst före-datum har gått ut, men vi vill vara säkra på kvaliteten, säger Heikki Hursti, den framlidne Veikko Hurstis äldsta son.
I den andra delen av utrymmet kan man få kläder. Vuxenkläder och väskor finns det mest av, men en också en del barnkläder och leksaker. Dessutom kan det finnas skor och tyger. En del av kläderna köper föreningen också själv.
– Vi får donationer, både kläder och pengar. Vår uppgift är att se till att hjälpen går fram, säger Heikki Hursti.
Utdelning specifikt riktad till studenter har funnits sedan hösten 2006.
– Den första gången vi ordnade det här, kom det kanske trehundra människor hit. Nu har siffran varit kring 120. Idag har matlagret haft närmare 145 besökare, men ännu har det ekonomiska läget inte märkbart ökat antalet studenter som söker sig hit.
Vi vet att det oberoende av finanskris finns ett klart behov av hjälp. Vid den allmänna utdelningen på onsdagar och fredagar som är öppen för alla ser vi några tiotal studenter varje gång, säger Heikki Hursti. Dessutom skickar föreningen hjälp per post till behövande på andra orter.
– Studenter med små barn har det ofta väldigt svårt.
Han tar upp ett exempel om en familj som har en ansträngd ekonomi.
– Pengarna räcker till mat för egen del, men inte till till exempel blöjor. Man vill inte riktigt bjuda folk hem till sig om man inte har något att bjuda på, och ifall man ska ta spädbarn med sig någonstans är engångsblöjor en praktisk nödvändighet.
Resultatet blir att pengabristen leder till social utestängning, menar Hursti. I Åbo samarbetar man med den nska församlingen Uusi Pesula och deras mat- och klädutdelningsprogram. Överlag handlar hjälpen om barmhärtighetsarbete. Den ideologiska bakgrunden syns också i inredningen. På väggarna hänger tavlor med kristliga tankegångar. Altti, en av matutdelarna berättar:
– De studenter som hjälper med utdelningen har anknytning till någon församling eller något bibelsällskap.
Själv är han med i Kristillinen raamattuseuras studentarbete (KRS).
– Då jag fick veta om att det fanns en sån här grej, ville jag genast vara med. Vi inser att det här med ett kristet budskap kan hindra vissa behövande från att söka sig till oss. Därför är det materiell hjälp det handlar om här, säger Altti.
Kristliga bibelsällskapets studentarbete har dock ett bord i samma lokal. Där får man ta med sig en liten broschyr och dvd:n Soittopyyntö. Filmen har sällskapet producerat själva, och de unga som representerar KRS vid utdelningen är stolta över den.
– Det är bra berättelser, mer allmänmänskliga än specifikt kristliga, intygar de. Bredvid bibelsällskapets bord finns en hjälpbehövande, konststuderande Jesse.
– Det är första gången jag är här. Speciellt mot slutet av månaden brukar pengarna vara slut, så det här är en stor lättnad, säger han.
Som konststuderande är Jesse själv tvungen att stå för de materialkostnader hans kurser medför.
– Det blir svårt ibland. Jag jobbar som scentekniker, men det finns jobb bara tidvis, så det är ingen pålitlig inkomstkälla. Det är bra att det här finns. Jesse är med i en kristlig studentorganisation, och hörde om utdelningen den vägen. – Jag har talat om för mina kurskamrater att det finns en sådan här möjlighet, men jag har inte ännu sett bekanta, berättar han.
Strax därpå kommer en ung man med dreadlocks in.
– Nå, jag behövde inte vänta länge, säger Jesse och ler.
