Universitetsstudenter har redan i 40 år haft tillgång till Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS, men yrkeshögskolestuderande får ännu i dag förlita sig på den kommunala hälsovården. Studerandekårerna har länge påtalat de här ojämlikheterna, och nu verkar en förbättring vara i sikte.
– Det ser bra ut, konstaterar Amu Urhonen, sakkunnig i studenthälsovårdsfrågor vid Samok, förbundet för yrkeshögskolornas studerandekårer. Hon sitter själv i den arbetsgrupp som sedan början av året har sett över hälsovården för studerande vid yrkeshögskolor och läroinrättningar på andra stadiet. Arbetsgruppen filar ännu på sitt förslag innan det i oktober presenteras. Urhonen förnekar inte uppgifterna om att gruppen kommer att föreslå att landets 130 000 yrkeshögskolestuderande ansluts till SHVS.
– Också på Samok anser vi att det är den bästa lösningen. SHVS har kunskap och ett utbyggt nät av stationer. Det nuvarande systemet, där kommunerna står för vården, fungerar inte och jag tror inte att det börjar fungera bättre i framtiden heller, säger Urhonen.
Vid Studerandekåren Novium ser man med glädje fram emot förslaget.
– Jag anser att det är ett mycket bra förslag och en nödvändig förändring, säger Mira Luhtala som är socialpolitiskt ansvarig i styrelsen. Den kommunala eller privata hälsovården är nämligen problematisk för studerande.
– Den är dyrare och servicen är sämre än det vi hört om studenthälsan. I värsta fall leder den nuvarande situationen till att studerande tänker ”inte mår jag nu så dåligt, jag sparar istället”. För att må bra behöver även studerande ha tillgång till hälsovårdare, läkare och skolpsykologer, säger Luhtala.
Kommunen där yrkeshögskolan är placerad är alltså den som i dag ansvarar för hälsovården. Det här betyder att studerande vid samma yrkeshögskola har olika god tillgång till hälsovård, beroende på studieorten. Till exempel har Åbo stad en rätt omfattande studerandehälsovård, medan Raseborg rekommenderar att man vänder sig till hemkommunen i icke-brådskande fall. Speciellt är studerandeorganisationerna bekymrade över bristen på psykologer. Vad som händer med de små orterna om förslaget blir verklighet är oklart.
– Sextio procent av yrkeshögskoleenheterna finns redan idag på orter där SHVS finns.
Dessutom skär man som bäst kraftigt ner i yrkeshögskolenätet, så mycket hinner hända innan reformen eventuellt genomförs. Det kommer dock att finnas kvar mindre orter där det inte blir lönsamt för SHVS att etablera sig, men där går det att ordna genom köptjänster, säger Amu Urhonen. SHVS har idag verksamhet på sexton orter – i Svenskfinland i Helsingfors (Tölö och Vik), Esbo (Otnäs), Åbo och Vasa. Nu vill Novium att förslaget blir verklighet.
– Vi hoppas att grundtrygghetsminister Paula Risikko med sin arbetsgrupp driver igenom förslaget och presenterar en hållbar lösning till att yh-studerande kunde ansluta sig till SHVS.
Tillräckligt många tjänster per antal studerande, tillgänglighet och service är viktiga nyckelord, säger Mira Luhtala och styrelseordförande Joachim Hesthammer. Om förslaget genomförs borde till exempel en hälsovårdsavgift för yrkeshögskolestuderande införas, eftersom man inte har obligatoriskt kårmedlemsskap. Finansieringen kommer garanterat att väcka diskussion, eftersom SHVS redan nu har det knapert. Dessutom måste lagstiftningen ändras. Tanken är att reformen först kunde genomföras över ett pilotstadium. Arbetsgruppen väntas presentera sitt förslag i oktober och då klarnar detaljerna i förslaget.
